Rörlig växelkurs under finanskrisen, bra eller dåligt?

Det är stor skillnad mellan de olika typerna av växelkursregimer;  fast eller flytande växelkurs. De flesta länder har idag flytande växelkurs, vilket innebär att valutamarknadens aktörer sätter priserna.

Växelkurser och oroliga tider

Att ha en rörlig växelkurs som Sverige, Storbritannien (pund), USA (dollar), och Japan (Yen) kan ha både fördelar och nackdelar.

Under just osäkra tider så tenderar många av de små valutorna att få ‘problem’ i form av att investerare hellre håller sig till större valutor, t. ex USD och EURO. Danmarks valuta (DKK) har de senaste årtionden varit knuten till Euron och har således fast växelkurs. Något som fått den danska kronan att stå på mycket stabilare ben under krisen. 1.55 sek per dansk krona är vad man får betala idag..

Självklart så får stadsfinanserna, inflationen och räntan ökad betydelse under tider med osäker framtidsutsikt. Extra mycket för små länder, som kan ta mycket stryk här, medan stora och ‘säkra’ valutor tenderar att hålla sig starka och
bli en naturlig tillflyktsplats för de små valutorna.

Så i Sveriges fall så har det nog varit mest till nackdel, även om det nog är få som i dagens läge skulle förespråka fast växelkurs framför flytande. Det är ju huvudsakligen Riksbankens öppna vilja att bedriva devalveringspolitik som har gjort att den svenska kronan är så svag som den är idag..

Läs mer från vår finansanalytiker om flytande växelkurs, bytesbalans, penningströmmar och kapitalbas.