Den globala valutamarknaden står och balanserar i väntan på tydligare framtidsutsikter. En stor del av den oro som finns beror på den numera väl kända Greklandskrisen. Krisen har, åtminstone tillfälligtvis, mildrats genom skuldnedskrivningar och nya lån.
Grekland i fokus
Grekland befinner sig i fokus vad gäller de internationella valutorna. Avtal har tecknats om skuldnedskrivningar från privata kreditgivare. Det handlar om de investerare som innehar statsobligationer. Det har kunnat ske tack vare att Grekland beslutat om en grundlig ekonomisk reform. Med hjälp av de nya lånen och med en något lättat skuldbörda har nu landet chansen att reformera sin finanspolitiska strategi. Det leder i sin tur förhoppningsvis till en förbättrad produktion och en ökad sysselsättning. Men än viktigare är kanske att nedskrivningarna varit en förutsättning för det stora stödpaket om 130 miljarder euro som landet förväntas få fån europeiska centralbanken.
Ekonomisk oro
Målet för hela processen bakom de nya lånen och skuldnedskrivningarna för Greklands räkning har varit att stabilisera euron. Men oron för framtiden fortsätter. Än går det inte att räkna krisen som överstånden. Greklands skulder kan ha varit för stora redan från början. Det menar flera analytiker, som också anger att det återstår att genomdriva reformerna. Det kan bli lättare sagt än gjort. Grekland är inte heller det enda landet med skuldbördor som ger problem. Portugal och Spanien ligger också illa till. Här behövs krafttag, även om problemen än så länge inte är fullt så grava som i Grekland. Det mest stabila landet, Tyskland, behöver verkligen visa framfötterna för att nå en enhet inom eurosamarbetet för att stabiliteten ska hålla i längden.
ECB-chefens uttalande
I torsdags, den 8 mars, höll ECB-chefen Mario Draghi en presskonferens angående läget inom euro-området. I första hand var ämnet ränteläget, vilket kommer att hållas oförändrat om 1%. Det gör att prognosen vad gäller områdets BNP sänks. Samtidigt meddelade Mario Draghi att de två omgångar treårslån som förmedlats nått många mindre banker, och därmed nått de små och medelstora företagen. Det är en viktig indikation på att lånen fungerat som det är tänkt. Dessa företag står nämligen för 80% av EMU-områdets arbetstillfällen. Inflationen däremot förväntas stiga, inte minst på grund av höjda oljepriser och att de indirekta skatterna höjs.
Svagare yen
Allt är inte frid och fröjd i övriga världen heller vilket bland annat syns i den svagare Yenen. I Japan har den snart årsgamla jordbävningen satt sina spår. Det har bland annat inneburit att Japans bytesbalans går i otakt. Underskottet är stort, vilket i och för sig är förväntat. Den senaste rapporten över bytesbalansen, som beskriver januari månad, visar dock på ett mycket större underskott än vad analytikerna väntat. Troligen beror det på ett stort behov av importerad energi, en efterverkning av jordskalvet för knappa året sedan. Det stora kärnkraftsverket Fukushima, som drabbades hårt av skalvet, är ännu inte igång. Samtidigt kommer rapporter om en sjunkande BNP i Japan. Under det sista kvartalet sjönk BNP med 0,2%, jämfört med kvartalet innan.
>> Här kan du också läsa mer om andra valutor.