Peking – Mellan den 5e och den 12e mars höll National People’s Congress (Nationella folkliga kongressen) i Kina. Resultatet av mötena är större kontroll av information och ett övervägande av USAs krav på att åtgärda påstådda orättvisa handelspraxis.
Det årliga mötet är en viss kumulering av vad många anser vara President Xi Jinpings svåraste år på posten sedan han tog över styret 2013. Det handlar givetvis om handelskriget i Stilla Havet med USA som har drabbat världens ekonomi, men framför allt kanske Kina. Världens näst största ekonomi har reviderat projektionerna för året och nya siffror visar en klar minskning. BNP projekteras lägre för 2019 i form av en minskning från 6.5% till 6%.
Fler och fler partimedlemmar, akademiker och journalister i Peking börjar beskylla presidentens Kina-centriska metoder. Xi Jinping sägs komplicera relationerna med USA och Trump och sätta den stabila expanderingen av ekonomin i fara.
Tillfälligt minskad insikt i Kina
Det har säkert inte undgått någon att Kina censurerar internet och på så vis även insikten i landet. Landets brandvägg kan ibland inte kringgås ens med en VPN. Det bevisades under veckan innan, under och efter mötet då internetanvändare rapporterade flertalet problem.
Det ser ut som att Kina ökade censuren på samma vis som under 2017 när Kommunistpartiet höll ett större möte. 2017 såg landets konstitution ändra namn för att sätta President Xis prägel på ideologin. Väldigt likt Mao Zedong som grundade Folkets Republik Kina, People’s Republic of China. Det var ett drag som fick negativ kritik från både demokratiska och kapitalistiska nationer. Både USA och Japan kallade det ett drag för att fostra diktatorskap.
Vissa tror att Kina kommer fortsätta censurera internet för att limitera influenser från Väst och utifrån. Det finns en växande osäkerhet i Kina som är kopplad till den nedsaktande ekonomin, den ökade sociala kontrollen och skiftet till mer Mao-liknande kontroll.
Kontrollen av information har förstärkts under Xis ledarskap. Under mötet begränsades utländska journalisters tillgång till det styrande partiet och statliga tjänstemän. En journalist sade att de inte har tillåtelse att intervjua någon medlem ur Kommunistpartiet eller statliga tjänstemän – under hela året.
Kina överväger USAs krav
Under det årliga mötet har Kina uttryckt sin vilja att blidka USAs krav på reformer av ekonomisk policy. Redan under mötets första dag uttryckte ledaren PRC (People’s Republic of China), Li Keqiang, viljan att fortsätta planerna på att öppna upp landet och införa reformer.
Li Keqiang gav inga kommentarer gällande projektet “Made in China 2025”. Projektet är ett statligt projekt och ett försök att bli globala ledare inom avancerade teknologier. Det är också en av orsakerna till att USA tog sig an det rådande handelskriget.
President Trump är inte en supporter av det kinesiska projektet. Det är den kanske största anledningen till att USA satt importskatter på kinesiska teknologiska gods.
Under G20 mötet i Argentina i december bestämde Trump och Xi att införa en “vapenvila” i handelskriget. De gav varandra 90 dagar och fram till slutet av mars månad för att kunna arbeta fram ett avtal i lugn och ro. Datumet för deadline har nu skjutits fram ytterligare och världens två största ekonomier år fortfarande oense. USA och Kina är delade över vad som är “orättvis” handelspraxis.