Skandinaviens största bank uppskattar att Danmark sålde omkring 5 miljarder kronor för att försvaga valutan efter att det stod klart tidigt på fredagen (24 juni) att britterna hade röstat för att lämna EU.
Flykten till säkrare marknader som utlöstes av Brexit drev upp kronan till den högsta noteringen mot euron på över ett decennium, vilket har tvingat centralbanken att gripa in för att försvara sin valuta-peg.
Banken sålde förmodligen omkring 5 miljarder kronor under fredagen (24 juni), enligt Jan Stoerup Nielsen, analytiker på Nordea i Köpenhamn. Detta följer ett återupptagande av åtgärder för att försvaga kronan i maj för första gången sedan februari förra året, då Danmarks euro-peg var under en spekulativ attack. Åtgärderna i maj nådde 23,6 miljarder kronor.
Banken planerar att publicera officiella åtgärdsuppgifter den 4 juli. Valutareserver är cirka 42 procent lägre än toppnivåerna i mars förra året, när de nästan motsvarade hälften av Danmarks BNP.
Medan Schweiz tvingades att överge sin euro-peg lyckades danskarna, efter att ha kapat priserna långt under noll, stoppa försäljningen av statsobligationer och ösa in en rekordhög summa av kronor till marknaden för att försvaga valutan.
Kronan låg på 7,4379 mot euron vid 14:43 på onsdagen (29 juni) i Köpenhamn. Centralbanken siktar på 7,46038 kronor per euro i ett 2,25 procentigt band. I praktiken försöker centralbanken försvara en mycket snävare toleransintervall på omkring 0,1 procent.
Bud på statsskuldväxlar avvisat
Danmarks Riksgälde avvisade alla bud för statsskuldväxlar vid en auktion på onsdagen. Skulden, som traditionellt lockar främst offshore-investerare, attraherade bud för 3,5 miljarder kronor. I en separat auktion köpte riksgälden tillbaka 300 miljoner kronor i 2016 sedlar vid ett utbyte på minus 0,665 procent. Det ligger precis under Danmark styr-inlåningsränta på minus 0,65 procent och innebär att riksgälden förlorar pengar på återköpen.
Jens Naervig Pedersen, analytiker på Danske Bank, säger att inköpet markerar ett steg längre än traditionell skuldförvaltning och i stället kan ses som en penningpolitisk åtgärd.
Han säger att det antyder att “Riksgälden och centralbanken i viss mån samordna insatser. Genom att köpa tillbaka obligationer håller Riksgälden de danska obligationspriserna uppe och gör det mindre attraktivt för utländska investerare att köpa, vilket bidrar till att trycket på kronan lättar.”
Endast Tyskland och Schweiz har lägre räntor
En liknande samordning ägde rum i början av förra året när riksgälden suspenderade försäljningen av statsobligationer för att stoppa offshore-investerare hamstra krona-denominerade tillgångar.